JULI 2009

Läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa läsa och ibland känna "HURRA vad många grymma saker som finns där ute som man har missat" och ibland känna "HELVETE vad många grymma saker som finns där ute som man har missat". Tex tja "Mina vänner" av Emmanuel Bove (bilden). Och så den där jobbiga följdfrågan ni vet: Varför ska man ens försöka skriva något själv när allt det här grymma redan finns?