JUNI 2010

I juni finns det bara en sak att göra: att cykla fram och tillbaka över broar. Samtidigt som man minns Gaza Gaza Gaza. Samtidigt som man lyssnar på Mats Nileskärs fina Nas-intervju på P3 Soul. Samtidigt som man läser korr på den engelska översättningen av Montecore. Samtidigt som man tänker att översättaren Rachel Willson-Broyles är genial som har lyckats amerikanisera språkreglerna. Samtidigt som man firar att ett första draft på en ny pjäs har lämnats in. Samtidigt som man är i Köpenhamn och reppar på Festival För Ny Europeisk Dramatik 2010. Samtidigt som man önskar originaluppsättningen av Vi som är hundra lycka till på teaterbiennalen i Wiesbaden där den ska spelas på New Plays From Europe. Samtidigt som man läser Stig Sæterbakken och Shen Congwen. Samtidigt som man undviker a-brunnar, speglar och stegar, håller tummar, knackar trä, pepprar och saltar och axelspottar. Allt i ett försök att påverka sånt som man inte kan påverka. Samtidigt som man alltså cyklar fram och tillbaka över broar. Fram och tillbaka. Igen och igen och igen.