Välkommen in i en manipulationsmaskin där sanningen vänds ut och in.
Vad är en sanning? Hur kan man veta vem som står bakom ett budskap? Vad säger ryktesspridning om våra innersta, mest förbjudna åsikter? Vem har makten över vårt gemensamma minne?
I ett flöde av absurda och komiska situationer får vi följa ”Utredarens” jakt på vad som hände med de apatiska flyktingbarnen i mitten av 00-talet. Skulden bollas fram och tillbaka mellan en familj, en tjänsteman och en politiker, allt medan verkligheten bit för bit krackelerar till något oigenkännligt. I denna svarta komedi, full av tempoväxlingar, kastas sex skådespelare mellan 34 olika roller. Här finns en reklamfilm från Folkteatern, här en reklamfilm från Riksteatern.
Inspirerad av Gellert Tamas bok "De apatiska".
Premiär på Folkteatern i Göteborg 17 september 2011, därefter Sverigeturné med Riksteatern.
I mitten av 00-talet insjuknade ett stort antal barn i Sverige. De slutade äta och dricka, de förlorade kontakten med omvärlden, de blev apatiska. Gemensamt för barnen var att deras föräldrar var flyktingar som antingen väntade på eller redan hade fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd. Vad var det som hände egentligen?
Av: Jonas Hassen Khemiri
Regi: Nina Wester
Scenografi och kostym: Lisa Hjertén
Ljusdesign: Peter Weicht
Videoprojektion: Ludde Falk
Mask: Lars Carlsson och Linda Bill
Musik: Rebekka Karijord
Medverkande: Lars Magnus Larsson, Cecilia Milocco, Shebly Niavarani, Jonas Sjöqvist, Ulla Svedin och Natalie Sundelin (praktikant från Teaterhögskolan i Malmö).
PRESSRÖSTER...
”...massor av humor, en oväntad lätthet och en fräckhet som närapå gränsar till förtal… Att ett dokumentärt skandalstoff bara några år gammalt kunnat omvandlas till dräpande komik och lysande teaterkonst är en smärre prestation, men så är Khemiri en mästerlig stilist. Och Nina Wester – som gjorde braksuccé med Riksteaterns uppsättning av Johan Hiltons No teers for queers – är en regissör med unikt gehör... En fin ensemble som förmår uttrycka motstridiga röster, minnen, sanningar. Mångsidigheten gör det spelbart, riskabelt, dynamiskt, samtidigt underhållande och tillgängligt. Det är en teater jag gillar skarpt.”
/Göteborgs-Posten
”viktig, brännande teater… tar oss både till komiska höjder och ner i svarta, tragiska dalar. Det är en lagseger, rapp och bitsk… Berättandet är dynamiskt, snabbt bollade repliker som raskt för handlingen framåt kan omärkligt övergå i fördjupningar av enskilda öden...”
/Nummer.se
”Jonas Hassen Khemiri han har ju ett fenomenalt språk, en underbar lätthet, med fantastiska associationsbanor, det är som att klicka sig fram på välfungerande internet, man bara går vidare och hamnar någonstans man inte alls trodde att man skulle hamna… han utnyttjar teatermediets möjlighet till de här snabba bilderna och till gestaltning… Mycket är lysande. Och där är Shebly Niavarani, skådespelare, ett exempel på det. Han har underbar plastik, en komisk plastik i sitt ansikte, men också en nakenhet som gör att han hittar fram till den här smärtan."
/Kulturnyheterna SVT
”...detta är riktigt vital och angelägen teater… Fiktion möter verklighet. Luckor fylls i med fantasier och spekulationer; poängen är att de här inte utges för att vara något annat. Med klichéer och svart humor bjuder Apatiska för nybörjare in till ett drabbande resonemang om akuta frågor, utan att vare sig förenkla problematiken eller blanda bort korten i skuldfrågan.”
/Svenska Dagbladet
”Med tanke på ämnet har det blivit en oväntat uppsluppen pjäs… Med lika lätt hand som den är skriven, är den regisserad av norska Nina Wester. Tablåerna bryter oförmedlat in i varandra... Andra gånger kastar sig föreställningarna ut i farsartade fantasier.”
/Dagens Nyheter
”Ord står mot ord, och det passar en lekfull pjäskonstruktör som Khemiri perfekt… Lars Magnus Larsson, Shebly Niavarani, Natalie Sundelin och Ulla Svedin går med liv, lust och engagemang in i sina ständiga rollbyten, skiftande från tioåringar till åttioåringar. När Niavarani gör en perfekt mimisk imitation av Fredrik Reinfeldt utbrister förstås jubel i salongen… även vi rättänkande kan behöva rannsaka oss själva, innan vi skadeglatt skrattar åt andra”.
/Expressen
”Jonas Hassen Khemiri är ett geni… Khemiri besitter en hisnande förmåga att vända och vrida på språket… en ytterst samtrimmad liten ensemble. För den smidiga lyckade regin står norskan Nina Wester, som prisats för tidigare samarbete med Khemiri. Inget jag sett tidigare på nya Folkteatern överträffar denna satsning… Den täta enaktaren är ett under av komplexitet. Personligt och politiskt samexisterar på ett mycket raffinerat vis… Att kunna göra svart komedi om denna nu lite bortglömda skandal är rasande skickligt. Pjäsen är fruktansvärt slagkraftig och effektivt berättad i rasande tempo.”
/LO-tidningen
